Wednesday, May 7, 2008

Leve Jesus! Leve det sekulära! Amen.

Jag har grubblat på en del saker det senaste året. Mycket på grund av en egen resa jag gjort i min kristna tro och genom mina teologiska studier. En sak som förundrar mig är hur vi hyllar det sekulära i kristenheten. Vi kan så ytligt fördöma människor för att de dricker ett glas vin till maten på helgen samtidigt som vi försvarar det sekulära genom Luthers två regementslära.
Jag gillar vin, men inte Luthers tvåregementslära, och jag tänker förklara varför jag inte gillar det senare.

DET SEKULÄRA
Joel Halldorf
skriver i en av sina bloggar att liberal teologin är död. Även om jag delar många uppfattningar i bloggen som helhet tycker jag att Joel, som många andra, helt bortser från arvet vi själva har i liberalteologin. Att Bultmann exempelvis var pietist, som liksom andra många liberalteologer nämns överhuvudtaget inte. Att känslan av att tillhöra något större var en av de stora punkterna inom liberalteologin nämns inte. Att den privata tron poängterades, som inte behövde vara intellektuellt hederlig, nämns inte. Det är mycket vi kan blunda för. Men knappast bra. Liberalteologin är inte död. Den lever och frodas i en viss bemärkelse även inom frikyrkan.

Har du hört det predikas någon gång? "Det viktiga är vad Jesus är för dig här och nu!!" -- Hail Rudolf Bultmann, tack för ditt vackra bidrag! Det var exakt hans poäng.
Men som jag ser det hela, det viktiga kommer alltid vara Jesus på korset där han dog för mänskligheten. Ordet som vandrade på jorden och vad Han gjort för oss DÅ. Därifrån är det ingen skillnad till vem Han är idag.

John Milbank, en av världens mest inflytelserika teologer, började sin bok "Theology and Social Theory" på följande vis: "En gång fanns inte det sekulära, det behövdes fantiseras ihop. Det behövde hittas på".

Tänk på vad Milbank skriver här och fundera själv hur du lärt dig genom traditionen. Det Milbank skriver är ju helt enkelt bara att Gud inte ligger bakom det sekulära. Det är en mänsklig tanke, en modernistisk tanke, en liberalistisk tanke. Det har inget med Gud att göra.
Om Milbank har rätt i att Gud inte promotat det sekulära (vilket jag håller med Milbank om att Gud inte gjort) då står vi kristna helt plötsligt i en helt annan situation. För det innebär att vi som kristna då inte kan acceptera det sekulära som GIVET till oss från Gud. Och är det inte GIVET till oss från Gud är det ingenting kristet.
Detta får radikala konsekvenser för det kristna livet och tänkandet. Du kanske minns klyschan "Vad skulle Jesus ha gjort?". Det är detta Milbank menar. På allvar!
Det betyder inte att det sekulära INTE existerar, men det innebär att för kristna ska det inte existera som ett ALTERNATIV!

Det sekulära är inte kristet. Om Milbank har rätt, vilket jag tycker är uppenbart, betyder det att vi som kristna helt plötsligt behöver börja betrakta omvärlden ur ett kristet perspektiv. Vi behöver fråga oss vad som är rätt beslut för oss kristna i samtliga situationer. Vi måste läsa Romarbrevet 13 ur ett annat perspektiv, och INTE som en ursäkt för det sekulära. Detta är knappast några problem, som teologer vet. Problemet är istället, att vi säger Amen både till Jesus och det sekulära. Vi hyllar Jesus, vi hyllar det sekulära, i en förtäckt andlighet.


5 comments:

Tomas said...

Hej John.Intressant inlägg. Kunde du utveckla lite tydligare vad du menar med det sekuläras inflytande över kristen tro? Vilka företelser är sekulära och vilka är det inte?

Filosofia said...

Hej John jag hittade din blogg på bloggportalen, när jag skulle registrera min blogg. Jag tyckte det var svårt att välja kategori, men det slutade med att jag valde teologi och filosofi...sen blev jag lite osäker på vad det egentligen står för...och om det verkligen är passande kategorier för min blogg? Jag har iallafall börjat tolka evangeliet på egen hand inför varje söndag enligt kyrkoåret. På ett religionstest på nätet fick jag resultatet 100% hedning och jag är uppväxt o fortfarande medlem i missionskyrkan. Vore roligt om du som teologistuderande ville läsa något av vad jag skrivit och råda mig ifall jag ska ändra kategori.

joelh said...

john! håller med dig om liberalteologins och pietismens släktskap. I många avseenden - inte alla - står de på samma grund. Och det är intressant att konstatera att så många liberalteologer har pietistisk bakgrund. du nämner bultmann, och det finns fler, t.ex. schleiermacher. är liberalteologerna månne besvikna pietister? :) Det vore en rolig teori att försöka bevisa! anyway, kanske pietismen också håller på att dö ut?

Anonymous said...

Hej Tomas!
Jag hoppas att i framtida inlägg kunna utveckla detta bättre vad jag specifikt menar. Så det kommer mer och mer. Men som exempel kan jag nu nämna Lutheraners och många frikyrkliga's acceptans av tvåregementsläran, där den sekulära sfären (i denna tolkning) försvaras som om den vore given av Gud! Jättekonstigt.

Och hej Joel Halldorf!
Kul att du hittade hit :)
Har ju din bok om Levi Pethrus brev.
Hehe, det kanske ligger något i det att liberalteologerna var besvikna pietister. Dock vet jag inte om det håller på att dö, varken det eller liberal teologin (studerade exegetik bara för några månader sedan och samma liberala tugg körs som tidigare).
Men helt klart inom den systematiska teologin kan vi ju prata om en kraftig försvagning av liberal teologin, mycket beroende kanske på postmodernistiska kritiken mot modernismen. Liberalteologin för mig är att modernismen är död, vilket jag inte direkt skulle klaga över ;-) Dock ser jag inte det som en verklighet ännu.

//Johannes

Anonymous said...

Det finns en sak jag i allmänhet irriterar mig på vid läsning av dina i övrigt läsvärda skrivelser: Den ständiga särskrivningen! Det skulle lyfta din trovärdighet som filosof och intellektuell om du lade dig vinn om att ändra på det. Det är inte särskilt förtroendeingivande att någon med åratal av humanistiska studier efter sig inte fixar detta.