Hoppas Ni har det bra i sommarvärmen. Själv njuter jag av värmen och även av Dream Theaters nya skiva! Det är grejer. Jag har tidigare sagt att jag ska presentera och kommentera Alvin Plantingas kritik av postmodernism. Detta är någonting som är ganska problematiskt har jag upptäckt av en del olika anledningar.
(a) I sammanhanget skriver han om vilka filosofiska system som hotar den kristna tron. Han ställer sig positiv till vissa aspekter av postmodernism, ex; kritiken mot klassisk fundamentism. Sedan kritiserar han det han ser som problem, exempelvis: relativism (som finns utanför postmodernism med), problemet med pluralism, språkteori.
PROBLEM 1
Det som blir svårt är att Plantinga vill kritisera postmodernismen och försöka framställa den som att ALLA postmoderna tänkare ställer sig bakom detta. Jag tror ibland det kan vara svårt att närma sig postmodernism för att det egentligen förutsätter att man INTE kan systematisera alla under samma kam, som man lättare kan göra inom modernismen.
Hursomhelst, för att ta viktiga tänkare: Varken Hauerwas eller MacIntyre är relativister, alltså anser de inte heller att det inte spelar någon roll vad du tror (pluralism). De lägger stor vikt vid språket och att historier formar oss människor, men till skillnad från en del andra postmoderna tänkare menar de inte att språket formar verkligheten. Det finns en Gud som är verkligheten.
I alla fall är det hur jag tolkar dessa.
Generellt håller jag med Plantinga i mycket av hans kritik av en viss form av postmodernism. Jag håller dock inte med honom om att det skulle symbolisera alla postmoderna tänkare.
PROBLEM 2
Ett påstående som Plantinga gör är att postmodernismen bidragit med en stor kritik mot religion. Här kan jag verkligen inte hålla med honom. Teologin har äntligen kommit ur sitt skal och doktorsavhandlingar har påpekat och fokuserat på sammanhanget mellan "Guds comeback" och postmodernism. I min psykologibok ägnas ett helt kapitel åt hur psykologer efter postmodernism ser mycket mer tolerant på religion än man gjorde innan. Jag skulle kunna forstätta ge exempel (många till). Kort, Plantingas påstående förvånar mig.
För övrigt vill jag rekommendera Er att läsa Plantinga om Ni inte redan gjort detta. Det är en MYCKET skicklig analytisk filosof.
2 comments:
Är det inte bara så att Plantinga inte klarar av att göra distinktionen mellan ren postmodernism och realistisk socialkonstruktivism?
Det är ju ändå stor skillnad mellan att hävda att vi har en hel del sociala konstruktioner i verkligheten men att dessa inte nödvändigtvis är godtyckliga utan relaterar till en objektiv verklighet. Till att hävda att verkligheten bara är språklig och social konstruktioner som godtyckligt kan ändras.
Många kritiker av postmodernismen (även ateister som Sturmark) missar ofta den skillnanden. Vilket är synd för då riskerar man slänga ut barnet med badvattnet.
Hälsar
/spito
- som hårdpluggar Mobys senaste
http://open.spotify.com/album/1GzCmHwV9EIjXxK7E3spXl
Hej!
Jag tycker Du är någonting på spåret som är väldigt viktigt, och jag håller med Dig i din slutsats.
//Johannes
Post a Comment