Monday, July 20, 2009

N.T Wright och Postmodernism

Den mycket inflytelserika och välkända exegeten/teologen NT Wright förklarar vad Postmodernism handlar om i detta sevärda, korta klipp.

4 comments:

Rolf Ahlqvist said...

Videointervjun med N T Wright hade jag lite svårt att höra tydligt. Men hörde dock det viktigaste ordet, alltså
resurrection. Och ordet postmodernity. Den era för ett omvälvande paradigmskifte, som nu vänder 180 grader på den mentala historiska tidsaxeln. Den ”manliga” moderniteten med ursprung från minst ett halvt millennium sedan, får genom postmoderniteten såväl konkurrens som ett komplement, av den ”kvinnliga” postmoderniteten.

Men för politisk elit är det nog så, att i ”Världens modernaste land” känns nog moderniteten bättre som ensam, ”germansk”, manlig ramfaktor där vikingalynnet fanns kvar även i historiens krigiska 1600-tal, som fram till dagens kampglada ishockeyhjältar. Samt är här i centrum för ensidigt logiska, kritiska förståndsvetenskapare, som benämner sitt känslokalla förstånd som förnuft, såväl till vardags, som i Nobelprisutdelningstider. Men med såväl historiskt som postmodernistiskt förnuft har det förståndet inte mycket att skaffa. Det förnuftet inklusive Jesu förnuftiga evangelium är undertryckt i Sverige, samt även latinsk, kristen andlighet och djupanalytisk psykologi, sedan decennier tillbaka.

Men vi syns vara i en tidens vändpunkt nu, så de alltför ensidigt materialistiska slump- och evolutionsvetarna, drabbas av en gudomlig överraskning här framöver, enligt vad jag förstår. Redan på 1980-talet hittade jag paradoxskillnader mellan modernitet och postmodernitet i en tidskrift. Samt har lagt till en del sådana själv härnedan, troligen dock ibland något ansvarslöst frihetligt*.

Alltså analysen, som moderniteten till en del karakteriseras av,
kompletteras av--- postmodernitetens syntes,
manlig av------------------- kvinnlig,
förstånd av----förnuft
objektvetenskap av—kvant- och strängteori
hierarki av --- anarki (folkviljans mångfald av perspektiv*),
riktning, djup av --- yta,
plan, nödvändighet av--- fånga mening i flykten, frihet
germansk av--- latinsk, slavisk m.fl.
Protestantism av ---katolicism*
proffsighet av—amatör* (Ge mig hellre en glad amatör än......)
logik av--- estetik, känsla*
motsägelsefri logik av---- vinkelställd paradoxlogik, rumtid*
fysik, materia, vetenskap av--- kvantfysik, energi, andlighet*
konstruktiv av--- kreativ
genital/fallisk av--- polymorf, androgyn
ursprung, orsak av--- spår, skillnader
exploaterad, förstörd miljö av--- hållbar,värderad miljö*
typ av--- blandegenskaper
biologi av--- astrologi*(Guds tillåtelse därav, dock ej för egendomsfolket, 5:e Moseb.-4:e st.-19:e vers)
debatt, maktidentitets- (åsikts-, insikts)-hävdelse av ---dialog, värdeöverenskommelser*
rättvisa av--- försoning, förlåtelse
moralisk dödsdrift och omoralisk dödsdrift av, moralisk livsdrift*
lag av--- evangelium*
våld, krig av--- rättvis fred, frid*
Gud, fader av--- Gud, moder samt av jungfru Maria och Jesus.*
-----------------------------------------
Ja, där finns en del begrepp som kanske kan ses som diskussions- eller dialogmaterial att ta upp i den här sajten.

Rolf Ahlqvist said...

Det syns som vi använder två olika definitioner på den andliga debattens centrala begrepp och åskådning.
Postmodernism kallar du det, jag använder ordet postmodernitet. Hur ser man på universitetet på dem,
undrar jag. Postmodernism är för mig gräsrotstyp mer en beteckning på texter som är mer begränsat till kulturområdet, medan postmodernitet mer gäller ett filosofiskt och möjligen teologiskt, historiskt skede.
Du kanske känner för att utreda, jag vet inte så mycket om hur begreppen uppkommer och stadfästes.

Johannes said...

Hej, och tack för dina intressanta reaktioner. Jag ska förtydliga detta framöver :)

Är lite upptagen just nu, jag läser kommentarerna och filar på svar :)

Rolf Ahlqvist said...

Johannes, alltmedan du filar på svar på mina jobbiga, tidigare kommentarer. Nedanstående kommentar är nog den tydligaste och reellt verklighetsnära, som jag kan åstadkomma om modernitet och postmodernitet. Verkligt aktuell är nu också den rödgröna oppositionens nya modernitetsförslag i augusti år 2009. Den om en mångsidig stjärnfamilj, i vilken dock traditionens kärnfamilj jämte flera andra konstellationer, kan ingå. Då anser jag att vi i Jesu evangeliska familj redan har, och i en nära framtid alltbättre får, en historiskt kompletterande, postmodern motsvarighet.

En tysk journalist Thomas Steinfeld skrev i tidskriften Forskning & Framsteg nr 6/2007 en artikel om Sverige, där han satte rubriken för vårt land som ”Lycksalighetens land”. I jämförelse med att leva i Europas mitt ansåg han att Sverige är det ”förlovade landet i norr”, som ”framstår som en salig ö långt bortom de värsta odrägligheterna.”

Men allt är ju relativt för att inte säga motsägelsefullt. Den franske filosofen Jacques Derrida ansåg att tillvaron är ett ”spel mellan skillnader”. Och hade han gjort sin dekonstruktion av tillvaron beträffande världens modernaste land Sverige, Sweden, skulle han nog definierat skillnaden så, att här finns även en möjlighet, att skapa världens postmodernaste land. Så vi lever inte bara i ett pragmatiskt, kyligt förståndigt och nödvändighetens ”inferno”, utan har en chans att samtidigt utveckla landet till ett ”paradiso”. Det som namnet Sweden till stor del redan visar på. Sedan måste förstås en väsentlig paradoxsamverkan ske, mellan de två så olika ”rikena.”

Och kanske är det bråttom att välja väg. Annars väljer det i oss. Somliga av oss väljer då direktvägen till paradiset. Alltmedan andra följer sin karaktär att kämpa för rättvisa och annat i samhällets och modernitetens omväg, mot ett ”kärvare” rike. Tidsutvecklingen går tydligen från mittpunktens tidsnuflöde där i Guds eviga åtta(8), iväg efter den yttre, undre rumtidsringen. Allmedan postmodernitetens direktväg mer går inåt mot det själsliga, kvinnliga, barnsliga, fredliga och andliga, kan tänkas. Så ”Derridas tydligaste skillnad” utkristalliserar sig, när mänskligheten i vår tid, ytterst syns befinna sig nära tidens slut i ett ”evigt nu”, men även är i en ny tids början.

I nödvändighetens, materiella värld betecknas framåtskridande och välstånd i allt som ekonomiskt praktiskt sker i ett land, med en sammanfattande benämning, bruttonationalprodukt (BNP). Men i det omfattande paradigmskifte och ”platsbyte” som nu sker mellan modernitet och postmodernitet, och mellan elit och folk, blir det senare för många ur det vanliga folket det existentiellt viktigaste. Där finns det mest närliggande målet, där välstånd övergår till mer av andlig välfärd. Och då kan ökningen av lyckonationalprodukten (LNP), bli något såväl ekonomiskt som mänskligt bra, att sträva efter.

Med mer av fönöjsamhet av oss, samt med starkt ökad miljöriktig produktion och tjänstekonsumtion, samt med mer av solidaritet och empati såväl lokalt som globalt mellan oss människor, tror jag att den andligt och existentiella LNP:n kan öka dramatiskt välbehövligt under de år som kommer.