Etik och sånt - del 1

Debatten i Stefan Swärds blogg hårdnar och jag släpper detta fullständigt. Kan inte påstå att jag haft så mycket med det att göra från början heller :)
Tänkte dela med mig några tankar kring etik och moral som jag skrev för ett tag sedan. Detta blir en serie på 3-4 delar, så det kanske är värt att vänta med att kommentera vissa aspekter tills allt är presenterat.

---------------------------------------------

Ända sedan Immanuel Kant har det i Väst varit ett konstant sökande efter en allomfattande etisk princip som vi alla skulle kunna böja oss under. Man har dock aldrig lyckats nå något konsensus om vad denna etiska grundprincip skulle innehålla, även om många förslag har givits och ges än idag. Om detta sökande ändå kanske är den dominanta linjen i Väst idag, ifrågasätter många inflytelserika filosofer och teologer och tänkare giltigheten om en universell etik. Dessa ser istället Immanuel Kant som början på ett misslyckande som vi måste ta oss ur, för att kunna förstå människan och historiens och gemenskapens roll i att forma vår moral (kontextualism). En av dessa är Stanely Hauerwas som skriver:

The birth of modernity is coincident with the beginnings of ”ethics” understood as a distinguishable sphere or realm of human life … ”Ethics” becomes that quest to secure a rational basis for morality so we can be confident that our moral convictions are not arbitrary.¹

En vanlig invändning mot de som är kritiska till en universell etisk princip och står för någon form av kontextualism är att de hamnar i relativism, eller tar bort behovet av Guds existens som symboliseras av eviga moraliska sanningar.² De svenska teologerna Göran Bexell och Carl-Henric Grenholm riktar kritik på två andra plan:

Till att börja med, ”om varje tradition har helt egna kriterier på etisk rationalitet så försvåras för det första en dialog mellan olika traditioner … en kristen kontextuell etik tenderar att bli så exklusiv att den inte är tillgänglig för personer som saknar gudstro”.³ För det andra, ”tycks en etisk kontextualism medföra en alltför okritisk förhållningsätt till den egna traditionens uppfattningar. Den kan bara prövas utifrån sådana kriterier som traditionen själv anger”.⁴

Kortfattat kritik mot Bexell och Grenholms kritik av Hauerwas

Det är inte lätt att förstå kärnan i Bexell/Grenholms kritik mot Hauerwas och vi får anledningar att återkomma till dessa nämna personer senare. Jag vill dock kommentera vad jag ser som ett problem redan nu i denna kortfattade kritik de presenterar, med början på deras senare kritik.

För det första verkar Bexell/Grenholm anse att de själva kan ”hoppa ur” sin egen tradition för att sedan ”utifrån” kritisk granska de etiska teorierna. Hur de skulle vara i stånd att klara av detta argumenterar de inte för, och de ger tyvärr heller inte några konkreta tips på hur vi läsare ska kunna göra detta, utöver en naturlig lag⁵ som innehåller människovärdeprincipen, kärleksbudskapet, rättviseprincipen och godhetsprincipen. Dessa är enligt Bexell/Grenholm universellt giltiga och kan försvaras genom olika traditioner. Jag bortser från att detta är falskt, vilket det är, och godtar dessa hypotetiskt.⁶

Hur ska dessa fyra områden kunna hjälpa mig att bortse från min tradition i bedömandet av etiska principer, exempelvis den Hauerwas argumenterar för? De hjälper föga. Jag bedömer de istället utifrån min skolning. Influenserna från grundskola, kyrkogemenskap, universitetsstudier, föräldrar och den träning jag fått i epistemologi för att nämna några få faktorer. Alla förankrade i en specifik tradition.

Och hade jag studerat för Bexell/Grenholm hade jag kanske kommit fram till andra slutsatser. Vidare lyckas andra människor, både inom den kristna kontexten och sekulära, både förstå och kritisera Hauerwas, trots hans ”exklusiva kristna hållning”. Faktum är väl snarare att han är en av de mer offentliga och kommenterade bland de nutida teologerna.⁷

^{---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------}

1Stanley Hauerwas, The Hauerwas Reader, s 43-44

2Denna kritik skulle kristna filosofer som William Lane Craig och JP. Moreland rikta mot kontextualismen (Philosophical Foundations for a Christian World View). Sekulära filosofer skulle givetvis inte dela den senare delen av kritiken, men kunna hysa farhågor för relativism.

3Göran Bexell och Carl-Henric Grenholm, Teologisk Etik – En Introduktion, s 256

4Ibid, s 256

5I essän kommer 'naturlig lag' även användas för att beskriva den buddistiska naturliga lagen (dharma) och även en sekulär förståelse av en neutral grund som hos Rawls.

6Inget av dessa begrepp som Bexell/Grenholm har föreslagit har haft en likadan betydelse genom hela historien, om man inte argumenterar för att naturlig lag började gälla med en modern Västerländsk förståelse av ordens innebörd, vilket blir otroligt märkligt. En författare som historiskt granskat människan i relation till frihet är Orlando Patterson. I sin bok Freedom – In the Making of Western Culture visar han på ett övertygande sätt om hur människor betraktat frihet, rättvisa och människovärde (synen på slavar och offer) på ett radikalt annorlunda sätt än vi gör. Se även hur begreppet rättigheter hos Hussein Nasr är kopplat i direkt relation till hans muslimska verklighetsuppfattning (The heart of Islam, s 281).

7Bexell/Grenholm är givetvis medvetna om att kristna kan ha olika uppfattningar i etiska frågor och hur etikens natur ser ut, vilket de på ett bra sätt presenterar i sin bok. Men kritiken mot Hauerwas är verkligen märklig och väldigt klen. Som vidare exempel på detta kan det nämnas att MacIntyre gjort sig själv förstådd för den buddistiska Damien Keown som skriver om honom på sidan 17 i boken Buddhism and Bioethics. Uppenbarligen förstår andra MacIntyre och Hauerwas trots att de inte ens delar samma tro som dessa. MacIntyre och Hauerwas har väldigt liknande perspektiv i dessa frågor, därav exemplet med MacIntyre från min sida.