Kommentarer om en del liberala metoder inom teologi

Först,
Tack för kommentarerna på mina bloggar. Det är kul att se att det lockar teologi/filosofi intresserade, och jag läser med intresse det Ni alla kommenterar. I detta inlägg vill jag försöka lägga en liten grund till liberal teologiska metoder. Jag är långt ifrån någon expert inom detta, så kommentera gärna Ni med.

INLEDNING
För mig är liberal teologi (LT) ingenting annat än sekulär teologi. Jag har flera gånger velat avbryta mina lärare som utbildar präster och fråga "Ursäkta, men när får vi räkna med att Gud eventuellt existerar?". Något sådant utrymme existerar inte. Vi ska arbeta vetenskapligt, men frågan är egentligen HUR VETENSKAPLIGT detta arbete är i sig själv, till sin metod. Min kortfattade reaktion är att vi här (inom liberal teologin) rör oss i en stillastående metod med starka rötter i modernismen och upplysningen.
Här får jag även stöd av Nancey Murphy och hennes fantastiskt intressanta bok "Beyond liberalism and fundamentalism". Här driver hon tesen att både liberal teologi och fundamentalistisk teologi baserar sina metoder på Descartes foundationalism. Jag kommer skriva mer om detta i ett senare inlägg.

SJÄLV REFUSERANDE
Exegetik är det teologiska område där man söker att hitta textens ursprungliga betydelse. Men det är även (om inte mer) en historisk del av teologi där man arbetar precis på samma sätt som historiker. Många exegeter är därför historiker och många historiker är även exegeter. Det är viktigt att slå fast detta först och främst; exegeter är historiker. Riktiga exegeter är skolade att undersöka antika dokument på ett historiskt vis.
Men, och det är inte ett litet men, jag anser att exegeter inom den liberala traditionen (som vi har i Sverige) vara självrefuserande. Anledningen är glasklar när vi går in på frågan om mirakler och Guds integrerande med vår värld.

"Mirakler är ovetenskapliga och helt uteslutna" sa vår lärare under vår första lektion.

Men om vi tänker på historikerns uppgift handlar det inte om metafysiska filosofiska ställningstaganden i förväg, utan att hitta bästa förklaringen till den historiska text man arbetar med.
Att i förväg bestämma sig för att någonting inte kan inträffa är självrefuserande. Historikern/religionsvetaren Bart Erhman försöker i sin debatt mot William Lane Craig undvika denna hållning, men misslyckas.
Inom liberal teologin har man dock i förväg bestämt sig för att mirakler INTE kan inträffa, i alla fall kan man inte ta dessa bokstavliga (i min klass byttes jungfrufödseln ut mot otrohet när vi i smågrupper samtalade - detta är blivande präster).

DEN RELIGIÖSA INTENTIONEN
Utifrån detta ställningstagande verkar man sedan även avgöra vilka texter som är historiska eller myter/överdrivna/symboliska. När någonting inträffar (ex ett helande under) menar man omedelbart att textens innehåll är symboliskt eller mytologiskt. Detta har inte bara enbart med mirakler att göra, utan vilken grund hela liberal teologin baseras på. Murphy anklagar liberal teologer för att basera sitt tänk på DeScartes foundationalism - som jag tidigare nämnt. I denna grund söker man en global självklar "sanning" som inte kan ifrågasättas. Liberal teologin förespråkade här upplevelsen eller erfarenheten.
Den kunde vara universellt sann och stod fri från att frågasättas. Målet med texterna var främst att hitta författarnas religiösa intentioner och deras religiösa medvetande. Med detta som bakgrund är det lättare att förstå hur liberalteologer behandlar en text som historisk korrekt, för att i nästa mening behandla texten som symbolisk. Därför, kommer Ni som studerar exegetik i Sverige, alltid höra Era föreläsare tala om detta att hitta författarens intention eller "medvetande".
Den mycket hyllade författaren EP Sanders skriver i början av sin bok "The historical figure of Jesus":

We must then try to infer what he thought, deep inside (angående Jesus).
Vi måste söka förstå vad han tänkte, djupt inom sig.
(s 5)

MIRAKLER OCH SYMBOLIK
Jag ger även ett exempel på hur man hanterar mirakel historier, denna gång från författaren Ulrich Luz och boken "New Testament Theology - The theology of the gospel of Matthew". I situationen blåser en storm upp när lärjungarna och Jesus är ute på sjön i en båt. Jesus stillar senare denna storm:

The calming of the ensuing storm mirrors the later experiences of discipleship. The little boat recalls the ship of life. Storms symbolize danger or death ... the text gives free reign to imagination ... In short, Matthew's readers project this miracle storie onto their own experiences. They may have thought of their own lives, of illness, death or material want, or of the experiences of their community, perhaps the persecutions they suffered ... In this sense I would like to argue on behalf of a 'symbolical' explication of Matthew's miracle stories. Almost all of them are designed to mean more then they say. (s 66-67)

Just denna författare fortsätter sedan med att förklara för läsarna att de kristna verkligen trodde på mirakler, och han själv förnekar inte att de inträffat, dock måste de ha ett symboliskt tolkningsschema för att bli meningsfulla.
Jag kommer i ett senare inlägg skriva mer om mirakler. där jag kommer argumentera för att liberal teologi baseras sitt "vetenskapliga tänkande" där man förnekar mirakler - på en filosofi baserad på Hume och Upplysningen och ett gammalt sätt att betrakta vetenskap - och att det inte finns några skäl att hålla kvar vid detta.


Q-KÄLLAN
En mycket viktig ingrediens i LT metod är Q-källan. Här påstår man att Markus, Matteus och Lukas alla har en gemensam källa, med korta Jesu ord och händelser. Denna källa har sedan alla tre författare dragit ifrån. Markus är det tidigaste evangeliet, följt av Matteus och sedan Lukas. Alla tre evangelier beskriver samma händelser av Jesu liv och verksamhet, detta kallas inom teologi för synops. Du kan läsa om händelse X i Matteus och Lukas, eller om händelse X i alla tre evangelier.
Man kollar sedan händelse X i Markus och jämför med Matteus och Lukas, om Lukasevangeliet innehåller en längre berättelse där Jesus har en längre dialog, eller något nytt tillkommer, då konkluderar man helt enkelt att en tradition har utvecklats där Lukas medvetet la till saker för att förstärka eller teologiskt vinkla den ursprungliga berättelsen - som finns i Q.
Q källan är en 1900-tals konstruktion med en del rötter i 1800-talet. Innan dess existerar inte denna källa någonstans, inte ens i folks tankar.

Vilka evidens finns det då för att Q-källan existerar?
Det finns inga evidens för att den existerar. Eta Linnemann var tidigare en mycket framgångsrik liberal teolog som studerade under storheter som Rudolf Bultmann. Hon arbetade tidigare själv efter Q källan, men senare i hennes liv blir hon frälst och bestämmer sig för att vetenskapligt granska LT "vetenskapliga metoder". Resultatet är ett kraftfullt argument emot LT, vilket jag kommer skriva mer om när vi behandlat Q-källan.

Jag bara sammanfattar kortfattat: Q-källan är de ursprungliga Jesu orden, anser man. På senare tid har man använt Thomasevangeliet för att stödja denna tes. Här menar man kort bara att Thomas har en del ord som går tillbaka till Q, medan andra är senare traditioner och gnostiska. Thomas dateras till runt 150 e:kr, men det tidigaste fragmentet man har är från 400-talet. Man anser dock att vissa ord stämmer bra överens med Q-källan (som det inte finns ett enda fragment av). Vissa LT anser dock att "människorna av Q-källan" bara trodde Jesus vara en vanlig människa och att myter sedan växt fram.
Det finns dock stora problem, inga antika källor nämner någonting om ett "förlorat evangelium" och Paulus (som enligt allmänna dateringar har de tidigaste skrifterna) verkar helt ovetande om Q-källan. Man menar alltså inom LT att Paulus träffade de första kristna (Q-källans vänner), men att dessa lät bli att berätta för Paulus att Jesus bara var en vanlig människa, och att Paulus sedan i lugn och ro får skapa sig en myt?
Det finns helt klart en myt här och det är Q-källan själv. Det finns inga bevis för att den existerat, den nämns inte före 1800/1900-tal i samband med Upplysningens framsteg, och Q-källan själv skulle vara omöjlig att spåra om man inte jämförde evangelietexterna mot varandra.

Tänk om det finns en annan förklaring? Tänk om evangeliernatexterna inte baseras på en litterär tradition från en Q-källa, utan en historisk tradition där författarna fått utsagor till sig av människor som sett och upplevt Jesus?
Helt omöjligt skulle LT svara, vi har synoptiska bevis på att det är en litterär tradition från Q. Man skulle kanske erbjuda en artikel av en teolog som jämfört händelser och sedan styrka genom ordräkning och jämförelser att det är alldeles för likt för att kunna vara någonting annat än litterär tradition från Q. Men det är just här LT kommer få stora svårigheter. För den artikel du kommer få i din hand kommer vara selektiv där man jämfört de "Q-material" som stämmer bäst, det är inte en jämförelse av hela Q materialet (som borde vara det rätta). Lyckligtvis har Eta Linnemann undersökt hela det påstådda Q med jämförelser som man använder sig av inom LT. Resultatet är ett hårt slag mot den påstådda litterära traditionen.

SYNOPSISKA MATERIALET - beviset för Q ödeläggs.
Det tar alldeles för lång tid för mig att sammanfatta resultaten och argumenten Eta presenterar i sina böcker. Lyckligtvis hittade jag en sammanfattning på nätet skrivet av Eta själv. Läs och begrunda!

SAMMANFATTNING
LT har här varit i fokus där jag främst kollat dess metoder. Slutsatsen jag har i min korta plädering är att LT helt styrs utifrån upplysningsens och modernismens filosofi. Redan i grunden baserar man sig på en självklar universiell erfarenhet och känsla som fundament i sann DeScartes foundantionalism. Vad är det för fel på detta, kanske en del undrar?
Foundationalism inom filosofi har fallit - och det var ett tag sedan! Det finns ingen som längre tror att man kan argumentera och rättfärdiga påståenden på detta sätt, en rationalitet som bara går från ett fundament och uppåt.
Har man dock erfarenheten som grund blir språket expressivt, och man tolkar främst symboliskt med författarens religiösa intentioner i fokus. Mirakler bortses utan argument (vi kommer se mer på detta senare) och man har därför även en självrefuserande hållning när man möter Bibel texten.

LT söker inte den bästa förklaringen på texten, LT söker den bästa förklaringen på texten där den fortfarande stämmer överens med den bakomliggande filosofin, som är upplysingsfilosofin.

Vi har inga filosofiska skäl att stanna kvar i en filosofisk bubbla som spruckit för flera årtionden sedan. I vissa fall handlar det om mycket längre perioder. Detta får avsluta min kortfattade och ytterst selektiva sammanfattning.